Klänningen på Sankt Lars

I samlingarna från Sankt Lars sjukhus finns en klänning sydd av en oräknelig mängd små tygbitar. Det är ett patientarbete gjord runt sekelskiftet 1900 och man kan gissa att patienten sytt klänningen av lakansbitar eller liknande textilier som kommit från sjukhusets egna förråd.

Material var mycket begränsat vid tiden, inte minst för patienterna och kanske har hen likt bödelsklänningen från Säters sjukhus fått återanvända textilier som blivit skadade i patienthantering. Klänningen och dess intrikata och maniskt sammansatt arbete påminner om andra kända klädesplagg sydda av patienter, bland annat Giuseppe Versinos otroliga kläder som han virkade av trasor och golvmoppar på mentalsjukhuset i Turin under sina år som patient där. På Sankt Lars fanns även patienten Jacquette Stjernstedt under samma tidsperiod, men där Jacquette skapade brokiga och intensiva materialblandningar i plaggen hon sydde så har denna patient skapat manisk komplexitet i ett och samma material. 

The dress at St Lars

In the collections remaining from Sankt Lars psychiatric asylum there is a dress sewn from an innumerable amount of small pieces of fabric.

It is an unknown patient’s work made around the turn of the last century and one can guess that the patient sewed the dress from pieces of bedsheets or similar textiles that came from the hospital’s own supply.Materials were very limited at the time, not least for the patients. Perhaps, like the so-called executioner’s gown from Säter’s hospital, this patient may also have reused textiles that were damaged in patient handling. The dress and its intricate and manically assembled work is reminiscent of other famous garments sewn by patients, including Giuseppe Versino’s incredible clothes that he crocheted from rags and floor mops at the Turin mental hospital during his years as a patient there. At Sankt Lars Jacquette Stjernstedt was a patient during the same time period, but where Jacquette created motley and intense material mixtures in the garments she sewed, the patient behind the dress created manic complexity in one and the same material.