A World of Spiritual Things: The Dreams of Hugo Lindblad

When Hugo Lindblad became a patient at Beckomberga hospital in 1934, he brought three dream books with him. Over the next 42 years, he produced an enormous amount of material in image and text and at his death in 1976, there were 25 dream books bequeathed to libraries associated with psychiatric research and clinical practice. Hugo Lindblad felt chosen for a great and strange task in the service of science and had an insight into illness. He distinguishes between dreams and experiences in the waking state. He can talk about the difference between an “ordinary dream” and “psychic dream”.

Hugo Lindblad himself told the following about his work with the Dream Books: “The beginning of the work is long before the year 1920, which is the year when I began my notes in these spiritual things. In humility I believe I stand on a spiritual foundation, but I do not consider myself religious.”

This text is based on a shortened and revised version of Gunnel Svedberg’s highly readable and unique case study: “Hugo Lindblad’s lost dreams” from 2014 (Swedish language).

Gunnel Svedberg worked as a teacher in the nursing program at the hospital during the 1970s, describes how on her way between departments for supervision she sometimes met Hugo Lindblad who was walking in the park. He liked to talk about his work with the drawings, few words, always friendly and with dignity. “It’s a strange and rare ability I have. Saint Birgitta had something similar,” said Hugo Lindblad thoughtfully, as if to himself.

She further writes: “A few times I visited his department at ‘big man’”. He had a window seat in a double room, with a small desk and work materials under the bed in suitcases. In addition to the main task with the Dream Books, Hugo Lindblad worked with drawings, often with motifs from the hospital and its surroundings. I wished a few times to buy copies of pictures that I attached myself to, or that could be interesting in teaching. I never got that. “You can’t do anything with dream drawings,” answered Hugo Lindblad in a friendly but firm voice. Some time later, probably in 1970, he solemnly handed over the manuscript A World of Spiritual Things “to be used in teaching”. The manuscript, which is dated 1957, comprises 110 typewritten pages with Swedish and English text and 95 drawings in black, in a blue ring binder.”

Alongside these observations and drawings from everyday life at Konradsberg, Hugo Lindblad described his dreams and psychic experiences in A treatise on how I felt and on all the spiritual manifestations that I experienced. This writing was probably used as a basis for the case study on Hugo Lindblad, which can be found in the pioneering psychiatrist Bror Gadelius’s work Det mänskliga själslivet. Gadelius and Lindblad were observed in a close relationship over the years at the hospital and it seems reasonable to assume that Hugo Lindblad felt a kindred spirit with Professor Gadelius. Some common personality traits and interests can be seen in Hugo Lindblad’s texts from the 1970s.

Hugo Lindblad used several different names for the phenomena depicted in his drawings, such as “open vision”, “tactile hallucination”, “inspirations and spiritual experiences”, “revelations and manifestations from the spirit world on the basis of schizophrenia”, “waking dream state”, “psychic or spiritual dreams” or “extended dreams, which are the highest instance that a person can reach in the world of dreams”. Hugo Lindblad explains: The dreams in particular were bizarre to say the least and sometimes approached real apparitions and manifestations from the spirit world on the basis of schizophrenia. These were similar to the things that Saint Birgitta writes about in her “revelations” and Emanuel Swedenborg recorded in his “Book of Dreams”.

Several motif circles for drawings and stories appear in the Dream Books. In the manuscript A World of Spiritual Things there are, among other things: change of the human body, human bodies moving in space or in space, objects changing, experiences in spirit worlds, the spirit world within us, being enclosed in a dog’s body, angels, earth spirits, secret spirits, animals, worlds of light, colors, shadows, voices, melodies, song, threads between material and spirit body. Hugo Lindblad thus accepted the diagnosis of schizophrenia and sometimes related to it in his texts and was aware that his experiences could be perceived as symptoms of illness.

Gunnel Svedberg has done a lot of work in finding and exploring Hugo Lindblad’s dream books and other works.

She writes the following in 2014: In total, Hugo Lindblad left 25 dream books to be managed at three institutions. In 2010, only two dream books and one manuscript seem to be preserved: book 1 at the National Museum, book 14 now in archives within the Stockholm county health district, and the manuscript A World of Spiritual Things which is still in my archive.

In a review in 1988 of Forgotten collections of hidden artists, Irja Bergström provides an interesting statement: “Beckomberga hospital owns e.g. Hugo Lindblad’s Dream Books – thirty-three covers.” Can this be seen as a confirmation that both series were then there? It can be stated that the search for Hugo Lindblad’s work has not been in vain, but most of the Dream Books are still missing. Despite the losses, there is a large proportion of works available, which could reasonably be the starting point for an in-depth interdisciplinary study of Hugo Lindblad’s life and work.

A world of spiritual things: Hugo Lindblads drömmar.

Då Hugo Lindblad 1934 blev patient på Beckomberga sjukhus, medförde han tre drömböcker. 

Under det kommande 42 åren producerade han en enorm mängd material i bild och text och vid hans död 1976, fanns 25 drömböcker testamenterade till bibliotek i anslutning till psykiatrisk forskning och klinisk verksamhet. Hugo Lindblad kände sig utvald för en stor och märklig uppgift i vetenskapens tjänst och hade en sjukdomsinsikt. Han skiljer mellan drömmar och upplevelser i vaket tillstånd. Han kan tala om en skillnad mellan ”vanlig dröm” och ”psykisk dröm”.

Hugo Lindblad berättade själv om arbetet med Drömböckerna: ”Begynnelsen av verket ligger långt före år 1920, som är det år, då jag började mina anteckningar i dessa andliga ting. I ödmjukhet tror jag mig stå på en andlig grund, men anser mig icke vara religiös.”

Denna text är byggd i förkortad och omarbetad version på Gunnel Svedbergs mycket läsvärda och unika fallstudie: ”Hugo Lindblads förlorade drömmar” från 2014.

Gunnel Svedberg arbetade som lärare på sköterskeprogrammet på sjukhuset under 1970talet beskriver hon hur på väg mellan avdelningar för handledning ibland mötte Hugo Lindblad som promenerade i parken. Han samtalade gärna om sina arbeten med teckningarna, fåordigt, alltid vänligt och med värdighet. ”Det är en märklig och sällsynt förmåga jag har. Den heliga Birgitta hade något liknande”, sa Hugo Lindblad eftertänksamt, liksom för sig själv. 

Hon skriver vidare: ”Några gånger besökte jag hans avdelning på ”stora mans”. Han hade fönsterplats i ett dubbelrum, med en liten skrivplats och arbetsmaterial under sängen i resväskor. Utöver huvuduppgiften med Drömböckerna arbetade Hugo Lindblad med teckningar, ofta med motiv från sjukhuset med omgivningar. Jag önskade några gånger få köpa kopior av bilder som jag fäst mig vid, eller som kunde vara intressanta i undervisningen. Det fick jag aldrig. ”Med drömteckningar kan man inte göra vad som helst”, svarade Hugo Lindblad vänligt men bestämt. En tid senare, troligen 1970, överlämnade han högtidligt manuskriptet A World of Spiritual Things ”att använda i undervisningen”. Manuskriptet som är daterat 1957, omfattar 110 maskinskrivna sidor med svensk och engelsk text samt 95 teckningar i svart tusch, i en blå ringpärm.”

Jämsides med dessa observationer och teckningar från vardagslivet på Konradsberg, beskrev Hugo Lindblad sina drömmar och psykiska upplevelser i En avhandling om hur jag kände mig och om alla de andliga manifestationer, som jag upplevt. Denna skrift användes troligen som underlag till den fallstudie om Hugo Lindblad, som finns i den banbrytande psykiatern Bror Gadelius verk Det mänskliga själslivet. Gadelius och Lindblad följdes åt i en nära relation genom åren på sjukhuset och det tycks rimligt anta att Hugo Lindblad kände själsfrändskap med professor Gadelius. Några gemensamma personlighetsdrag och intressen skymtar i Hugo Lindblads texter från 1970-talet.

Hugo Lindblad använde flera olika benämningar på de fenomen som skildras i hans teckningar, såsom ”öppen syn”, ”taktil hallucination”, ”inspirationer och andliga erfarenheter”, ”uppenbarelser och manifestationer ur andevärlden på en basis av schizofreni”, ”dröm i vaket tillstånd”, ”psykiska eller andliga drömmar” eller
”utsträckta drömmar, som är den högsta instans som en människa kan nå i drömmens värld”. Hugo Lindblad förklarar: Särskilt drömmarna var minst sagt bisarra och närmade sig stundtals verkliga uppenbarelser och manifestationer ur andevärlden på en basis av schizofreni. Dessa liknade de ting, varom den heliga Birgitta skriver i sina ”uppenbarelser” och Emanuel Swedenborg har avtecknat i sin
”Drömbok”.

Flera motivkretsar för teckningar och berättelser förekommer i Drömböckerna. I manuskriptet A World of Spiritual Things finns bland annat: förändring av människokroppen, människokroppar som förflyttas i rummet eller i rymden, föremål som förändras, erfarenheter i andevärldar, andevärlden inom oss, att bli innesluten i hunds kropp, änglar, jordeandar, hemliga andar, djur, ljusvärldar, färger, skuggor, röster, melodier, sång, trådar mellan materie- och andekropp. Hugo Lindblad accepterade alltså diagnosen schizofreni och relaterade ibland till den i sina texter och var införstådd med att hans upplevelser kunde uppfattades som sjukdomssymtom.

Gunnel Svedberg har gjort ett stort arbete med att återfinna och utforska Hugo Lindblads drömböcker och andra verk.

Hon skriver 2014 följande: Sammantaget efterlämnade Hugo Lindblad 25 drömböcker att förvaltas på tre institutioner. 2010 förefaller bara två drömböcker och ett manuskript vara bevarade: bok 1 på Nationalmuseum, bok 14 nu i arkiv inom Stockholms läns sjukvårdsområde, samt manuskriptet A World of Spiritual Things som fortfarande finns i mitt arkiv.

I en genomgång 1988 av Glömda samlingar av gömda konstnärer lämnar Irja Bergström en intressant uppgift: ”Beckomberga sjukhus äger t.ex. Hugo Lindblads Drömböcker – trettiotre pärmar.” Kan detta ses som en bekräftelse på att båda serierna då fanns där? Det kan konstateras att sökandet efter Hugo Lindblads verk inte har varit förgäves, men fortfarande saknas merparten av Drömböckerna. Det finns trots förlusterna en stor andel tillgängliga verk, som rimligen skulle kunna vara utgångspunkt för en fördjupad tvärvetenskaplig studie om Hugo Lindblads liv och verk.